Olen kesäihminen. Rakastan lämpöä, valoa, vastaleikatun nurmikon tuoksua... Elokuun lopussa tai viimestään syyskuun alussa iskee haikeus. Taas kestää 9 kk ennen kuin on kesä. Parin viikon totuttelun jälkeen alkaa syksy kuitenkin tuntua mukavalta. Onhan syksyssäkin puolensa, listasin parhaat:
* kynttilät ja takkatuli pimeinä sateisina iltoina
* pitkät metsäkävelyt (ilman pelkoa käärmeistä)
* ei tarvitse poimia punkkeja koiran turkista
* pöly ei näy niin hyvin hämärässä
* kotimaiset omenat ja luumut
* harrastukset ja aktiviteetit alkavat taas, hevoset takaisin laitumelta
* syksyn värit
Jag är en sommarmänniska. Vad kan vara bättre än värme, ljus, doften av nyklippt gräs... I slutet av augusti eller senast i början av september känner jag vemod, nu dröjer det igen 9 månader innan det är sommar igen. Men efter att jag fått vänja mig ett par veckor börjar hösten kännas både trevlig och gemytlig. Visst har den sina fördelar:
* levande ljus och eld i öppna spisen
* långa skogspromenader utan risk för att stöta på ormar
* man behöver inte plocka fästingar ur hundens päls
* dammet syns inte så bra i mildare ljus
* inhemska äpplen och plommon
* hobbyn och aktiviteter kör igång igen, hästarna är tillbaka från sommarbetet
* höstens färger
No comments:
Post a Comment